Släktföreningens anfader Petter Johans farfar hette Nils Nilsson. Nils Nilsson föddes 26.7.1751 på Böle hemman i Lövånger socken i Västerbotten och flyttade 1772 till Österbotten. Enligt församlingsböckerna brukades hemmanet redan av Nils Nilsson farfarsfar, Nils i Böle. Petter Johan representerade alltså den sjätte generationen i nedstigande led. Idag representerar de yngsta i släkten den sjunde och åttonde generationen efter Petter Johan.
Brukligt var att hemmanet i Böle övertogs efter fadern av den äldste sonen. Nils i Böle följdes av Olof Nilsson (1656–1720) och denne i sin tur av Nils Olofsson (1701–1782). Med sin hustru Karin Hansdotter (1717–1791) fick han åtta barn, fyra döttrar och fyra söner. Den äldste sonen Anders Nilsson (1741–1822) övertog hemmanet medan de tre yngre sönerna flyttade till Österbotten för att söka sin utkomst. Enligt Lövångers kyrkböcker flyttade de vid olika tidpunkter, den 1754 födda Johannes redan 1767, den 1756 födda Hans 1769 och sedan Nils Nilsson 1772. Genom äktenskap blev Johannes hemmansägare i Kvevlax medan Hans blev uppsyningsman vid Vasa beckbruk och gårdsägare.
Nils Nilsson började som dräng och fiskare hos kronofogden Krook i Klemetsö (Mustasaari). År 1774 bosatte han sig i Vasa och tog namnet Sand. Som yrke uppgav han både fiskare och beckbrännare. År 1777 antog han namnet Sandelin och avlade borgared 1790. Till borgesmän hade han råd- och handelsmännen Magnus Roundell och Petter Granberg. Han omnämns även som krögare och handlade med livsmedel 1802–1807. Han ägde gårdar i staden. Den 3. 8. 1773 gifte han sig med Maria Sparman (1756–1813), som var dotter till borgaren och fiskaren i Vasa Eric Sparman och Anna Uhlbom.
Fem av deras tio barn dog i späd ålder. Äldsta barnet, sonen Johan Petter föddes 14.4.1774. Mera om honom nedan. Det andra barnet Carl Fredrik (1777–1816) var anställd vid tullen i Vasa. Med sin hustru Brita Helena Sund från Nykarleby hade han fyra barn. Nils och Marias tredje barn Gustaf (1780–1845) blev hattmakarålderman i Vasa, var gift tre gånger och far till 13 barn av vilka endast en son bildade familj. Fjärde barnet, dottern Maria Elisabeth (1783–1854) gifte sig med handlanden Claes Reinhold Holstius och födde nio barn. Det femte barnet, som levde till högre ålder, var Nils Vilhelm (1787–1832) som var handlande i Vasa och hade fyra barn med hustrun Brita Bergsten.
Äldsta sonen Johan Petter valde sjömannens yrke. Han gifte sig 10.12.1795, 25 år gammal, med Maria Beata Asplund (1775–1845), dotter till skeppssnickaren Anders Asplund och Lisa Enlund. Trettio år gammal, 1804, insjuknade Johan Petter i gula febern i närheten av Godahoppsudden och fick sin sista viloplats i havet. Han efterlämnade sonen Petter Johan, född 15.10.1796, och dottern Maja Lisa, född 14. 3. 1801. Hon dog redan 1809.
Petter Johan Sandelin, släktföreningens stamfar, var alltså endast 8 år när fadern avled. Men han omhändertogs av farfadern Nils, som bekostade hans skolgång. Petter Johan blev student vid Åbo Akademi 1817, tjugo år gammal. Tre månader senare dog farfadern och arvet efter honom möjliggjorde fortsatta studier. Han avlade prästexamen 1819 och tjänstgjorde därefter på flera orter. Hans första hustru Jeanette Aurora Alcenius födde 12 barn av vilka åtta levde när hon dog endast 38 år gammal. Redan året därpå gifte han sig för andra gången, med Jeanette Auroras kusinbarn Maria Matilda Alcenius, som födde 6 barn. Hon dog i tyfus 13.9.1867 och själv dog Petter Johan tre månader senare. Han är jordad i prästgraven på Vörå kyrkogård.
Petter Johans sonson, rektor Lars Hugo Sandelin utgav 1923 skriften Släkten Sandelin i Finland. Han kompletterade den första släktboken med Tillägg och rättelser år 1928. Uppgifter om släktens härstamning ingick även i professor Eino Sandelins bok om sin far Frans Viktor (1933).
Lars Hugo Sandelin konstaterade i sin publikation att den från Nils Sandelin utgående släktgrenen varit den livskraftigaste. Han uppräknade även de yrken som Nils efterkommande ägnat sig åt. Yrkena var många då och är det även idag. Släkten Sandelin har med rätta beskrivits som en österbottnisk prästsläkt. Arkitekt Karl Sanfrid Sandelin, Lars Hugos yngre bror, skrev i en bok till Adventssamfundets i Svenska Finland 60-årsjubileum 1952 om den prästsläkt som han föddes i.
“Min farfar, far, farbror, två bröder och en svåger voro präster. De räknade sig till den pietistiska riktningen inom kyrkan… Min mormor var syster till skalden (och prästen) Lars Stenbäck, vilken hörde till den yngre pietismens ledare…”.
Lars Hugo Sandelin publicerade 1930 en uppsats om sin farfar som präst under rubriken “Petter Johan Sandelins förkunnelse och förhållande till de religiösa riktningarna på hans tid”.
Flera Sandeliner gifte sig även in i prästsläkter. Det är även på plats att nämna läkaryrket. Som läkare verkade samtidigt bröderna Eino, Väinö och Torsten Sandelin, Einos son Carl Victor och nära släktingen Karl Johan (Kalle) Sandelin. Präst- och läkaryrket lever kvar i släkten även idag.